Varför firar vi påsken?
Påsk är en blandning av gammalt och nytt och en stor högtid för många. Ordet påsk kommer från medeltidslatinets pascha och det hebreiska ordet pesah. Vi firar påsk sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler.
Fram till 1969 var de flesta affärer och offentliga nöjen stängda på långfredagen till minne av Jesu korsfästelse. I Norden firades under samma årstid vårblot. Påsken är sedan länge en familjehögtid där gammal folktro och fornnordiska och kristna traditioner blandas.
Traditionen med påskkärringarna
Påskkärringar är enligt svensk folktro en häxa som enligt traditionen flyger på sin kvast till Blåkulla på Skärtorsdagen. Blå Jungfrun i Kalmarsund förknippades redan på 1400-talet med häxor och trolldom. Det kan ju vara så att vi där har vårt eget Blåkulla!
Traditionen att klä ut sig till påskkärring startade förmodligen i början av 1800-talet. Utklädda barn går runt i grannskapet och delar ut påskkort eller något annat de själva tillverkat. Som tack bjuds de ofta på godis som de lägger i sin korg.
Dagens symboler för påsken
Påskkyckling är en kyckling som används som symbol för påsken. Såväl kycklingar, hönor som tuppar används kring påsk för olika utsmyckningar och även fjädrarna i påskriset har förstås anknytning till fjäderfä. Tuppen finns med i Markusevangeliet i berättelsen om Jesus korsfästelse och hönan är ju självklart förknippad med äggen. Därav kan man tänka sig att även kycklingen kom med som självklar figur under påsken.
Påskägg handlar främst om att äta ägg till påsk men även om traditionen att skänka ägg. Ägget symboliserar återfödelse och fruktbarhet. Förr i tiden hade hönsen genetiskt och med liten tillgång till foder uppehåll i äggproduktionen under vintern. Produktionen kom i gång igen ungefär till fastan men eftersom man inte fick äta ägg då skapades ett äggöverskott till påsken. Att måla ägg är en stor konstform i många länder. I Europa var det från 1700-talet vanligt att man gav bort ägg. De var ofta dekorerade. Även kungligheter gav varandra ägg och då med värdefullt innehåll. I Sverige handlar det om att man ger bort godisfyllda pappägg. Dessa ägg började tillverkas under 1800-talet i Tyskland.
Påskharen hälsar på för första gången
Påskharen omtalas tidigast av tyska invandrare i slutet av 1800-talet.
I Tyskland är den känd från 1600-talets senare del men lanserades på bred front av godis- och leksaksindustrierna efter 1850 som en påsksymbol som riktade sig till barn. Påskkort med motiv av påskharen tillverkades också. I Sverige var den mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Harens legendariska fortplantningsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren ofta med påsken där man firar livets återkomst efter vintern. Idag är det hos en del påskharen som kommer med äggen. Han brukar gömma dem och barnen får leta i trädgården. Myten om att det är påskharen som kommer med påskäggen har funnits i Tyskland sedan 1600-talets slut.
Påskris är kvistar, oftast av björk, som vi tar in och pyntar med t ex fjädrar, påskkycklingar, påskkärringar och målade ägg. Påskriset kopplas till Jesus intåg i Jerusalem när folket strödde palmblad i hans väg. Det var under 1930-talet som det blev vanligt att ha påskris i svenska hem. Påskris eller fastlagsris har dock funnits sedan 1600-talet. Då användes det till att låtsaspiska varandra för att påminna om Jesu lidande.
Påskbordet växer fram
Påskmat innehåller ofta ägg, sill, Janssons frestelse och lax. Förr var det mer kötträtter eftersom det inte förekom under fasteperioden. Lammkött blev allt vanligare under 1900-talet och kommer från en mycket gammal judisk tradition. Traditionen är också kopplad till ”påskalammet” som Jesus och lärjungarna åt på skärtorsdagens kväll. Rätter från det klassiska svenska smörgåsbordet brukar kopplas till påskmaten och påskmust är en dryck som brukar förekomma under helgen. Påskmaten är inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna. Maten under påskhelgen sägs vara ”lättare” än julmaten men kompletteras gärna med marsipan och godisfyllda påskägg.
Fler traditioner och annat som hör påsken till
Påskbrasan finns inte som tradition på Öland. Däremot är påskeldarna kända i Sverige sedan andra hälften av 1700-talet. Seden att tända eldar kom från Holland med köpmän till Göteborg. Den vanligaste motiveringen till att man tände eldarna var att man ville skrämma påskkärringar som var på väg till eller ifrån Blåkulla.
Den gula färgen som förknippas med påsken är sentida drag i påskfirandet liksom att vi förknippar påskliljan med helgen. Kanske längtar vi efter sol, ljus och värme efter en kall och mörk vintertid. Dessutom är ju kycklingen gul. Vit är den liturgiska färgen som används i kyrkans ceremonier under påsken, förutom på långfredagen då den liturgiska färgen är svart.
Påsklovet omfattar en vecka, antingen veckan innan påsk eller efter. Långfredagen och annandag påsk är helgdagar (röda dagar).